De köper hus och de lånar bebiskläder av varandra. Den där första storleken, som ser helt oanvänd ut för tiden går så fort, så fort och det är inte många somna-vakna innan den tiden är förbi och nästa och nästa. Det är femhundra hämta posten i brevlådan, femhundra vad ska vi ha till middag idag och sen har två år gått och jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag försöker vilja ha en iphone. Jag tänker intensivt på allt jag skulle göra med mitt svepande iphone-finger. Jag kommer fram till: ingenting. Jag kommer fram till att jag inte vill ha en iphone och att det är något fel i huvudet på mig för det. Om jag bara vore för snål/inte hade råd/hade en moralisk aversion mot teknik. Men nej, jag vill bara inte. Som vore jag en obstinat treåring. Det vill jag ju ha. En obstinat treåring. Men jag låtsas förstås som om inte.
Det här året är mitt och Johans tioårsår, ungefär som att förra året var Strindbergåret, men lite mer verkligt och jordnära. Jag är inte mycket för herr August, nämligen. Så hur firar man 10 år, 1/3 av sitt liv, på ett värdigt vis? Några riktigt bra böcker i rad, kanske? Jag befinner mig nämligen i någon slags negativ litteraturspiral. Den som sa att Gillian Flynn och Jennifer Egan var oumbärliga, kanske inte var helt sanningsenliga. Eller så är vi där igen - ditt golv kan vara någon annans tak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar