Att gå på fest.

I morgon ska jag gå på fest. Det är en exotisk och annorlunda händelse. Jag gör det av två anledningar. 1. Det var flera år sen jag gick på fest och det blir därför inte riktigt trovärdigt när jag säger att jag inte tycker om fester. Hypotetiskt sett skulle det ju kunna vara så att festkulturen utvecklats i en för mig positiv riktning under de här åren. Även om jag finner det lite osannolikt. 2. Johan ska dit och det hör ju inte till direkt till vanligheterna att vi träffas en fredag.

Festen börjar förstås ungefär när jag tar på mig pyjamas i vanliga fall. Kanske skulle jag tycka mycket mer om fester om de skedde på dagtid. Jag tycker till exempel om att rida, men knappast på natten. Inte heller promenader, som jag också gillar, gör jag nattetid. Varför fester äger rum  under sovtid är en sådan där sak som ingen någonsin kan ge ett vettigt svar på, hur mycket de än försöker. Inget som kan övertyga mig.

Det som är bra med att vara 30 och gå på fest, är att en del saker blivit oviktiga. Kläder och utseende och sådant. Man är som man är och i alla fall snyggare än när man var femton och inte hade kontroll över sprattelgubbsarmar, -ben och förstora tänder. Dock kvarstår några festproblem.

Ett stort sådant är eventuell bordsplacering. Jag vill absolut inte placeras och absolut inte lära känna någon. Då hade jag valt en annan aktivitet. Johan hävdar att det inte är någon bordsplacering eftersom det inte finns några bord. Det finns ölkylar.

Det ska bli mycket, mycket intressant det här. Jag ser det som en studie.